nyss sett klart på 50 first dates med
adam sandler och drew barrymoore..
(btw va hon himla söt i den här filmen.. )
har faktiskt aldrig sett den förut..
hur nu det kan komma sig.. iaf var den himla bra.
men i det sorgliga momentet som är ett måste i
en romatiskt komedi så kom det inte bara nån tår..
inte en liten fin tår.. nee här hulkades det. hehe
jag började verkligen stor böla och det gick inte att sluta..
förrens jag började skratta för jag fatta inte hur jag kunde
gråta så mycket för en film.. men fortfarande sprutade tårarna. hehe
hormoner kanske? :)
xoxo.
torsdag, juni 19, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej hej!
Jag var likadan och är faktiskt ff. Grät för minsta lilla. Spelade ingen roll om det var komedi o nån gjorde nåt romantiskt så grät jag eller om det va nåt sorgligt så grät jag.
Efter jag fick Felix så har jag jätte svårt för att se skräckfilmer, ryser för minsta lilla. Kan knappt se program lr filmer om barn som tex är sjuka, mår dåligt lr gjort sej illa mm så sitter ja o gråter o tänker på hur det skulle vara om det hände mina barn mm.
Jag har blivit riktigt blödig av mej efter jag fick barn.
Man mognar en hel del under graviditeten oxå. även om man känner/kände sej mogen innan så hamnar man efter sitt första barn på en annan nivå. Iaf va/är det så för mej. Tänker merpå saker och funderar mer än innan. Som bara ett ex, När jag va liten mm så använde jag aldrig cykelhjälm o morsan sa inget för hon visste att jag ändå skulle ta av ej den när hon inte såg. Idag får Felix knappt tilla på en cykel utan att ta på sej hjälmen. hehe! Och till o med jag använder cyklehjälm när vi cyklar. Både för att visa att även vuxna ska ha hjälm och för att om det händer nåt så kanske dom blir utan mamma om jag inte har hjälm på mej och det vill ja ju inte. hehe!
Näpp, nu är det sängen.
Hadet så bra o klappa magen från mej
Kramis
Haha.. Ja det är roligt när man kommer på sig själv "Wtf? Bölar jag för det här?!" ;)
Duu, jag grät som ett barn till reklamfilmer hela graviditeten. Precis som verrix skriver så är jag fortfarande väldigt känslig. Jag gråter vääääldigt lätt än. Det blir nog så när man fått barn skulle jag tro. Synen på livet har förändrats radikalt.
Haha, känner igen det där. :D
Skicka en kommentar