Sluttampen.

Jaa nu kan man inte säga att det är lång tid kvar, jag är nu i v.37 (36+1)
och idag var vi på vårat sista tillväxt ultraljud för twinsen.
De låg som de gjort hela tiden med rumporna ned, ända som var lite skillnad
var att nu låg de inte i fosterställning utan mer dubbelvikta som fällknivar typ.
Utrymmet är väl inte så stort längre så det går och ligga på så många sätt.

Detta betyder iaf att nu kommer jag få genomgå ett kejsarsnitt och det känns
mer än okej, det gör att jag när jag fått brevet från Mälarsjukhuset om vilken dag
som förmodligen kommer bli tvillingarnas födelsedag så kan jag börja kryssa av dagarna
För just nu har en månad känts gigantiskt långt bort och jag har känt att
jag verkligen inte skulle orka att gå så här med en mage som ökar hela tiden i vikt
och en ovisshet när det väl kommer sättas igång.

För oj va trött jag är, jag är trött just nu hela tiden. Skulle kunna sova bort de
här två veckor som förmodligen är kvar om jag hade fått.
Drabbades i helgen av en förkylning som inte riktigt vill släppa.
Eller jaa de mesta av den har släppt har bara en nästäppa som dröjer sig kvar
och nästäppa om en bara på natten hade jag innan förkylningen också.

iaf tänkte jag dela med mig av lite värden då jag var på mvc förra veckan
och det togs inte så många värden utan vi förlossningsplanerade mest.

SF-mått: 41
Blodtryck: 135/80

Bebisars hjärtljud: 148/152

På tul:et fick vi även veta att Baba väger 2100gr och Doktorn 2350gr.
Vilket jag iofs tyckte var rätt dålig viktökning om man jämför med vad de gick upp sist.
Nu hade de "bara" ökat 200 gram var på 3 veckor, hade hoppats på vikter runt 2500gr.
Men jag tror uträkningarna är lite fel dock och min teori om det baserar jag på att
vid mätningarna mäter de huvudmått, magmått och även lårbenet.
Detta verkar sedan slås ihop och få ut någon slags total summa.
Då vi vet att viras huvud men även mitt och Ps ligger lite under de normala så
tror jag detta gör att de tror att twinsen uppskattas väga mindre än vad de egentligen gör.
Sen finns ju såklart en felmarginal också på +/- 10%.

Men nu har dom 2 veckor på sig att komma upp till 2500gr som jag tycker
är en helt okej vikt som de gärna får väga och över när de väl kommer ut.
Så nu är det bara att vänta kvar. :-D

Magrörelser.

Doktorn håller låda inne i magen. :-)

MVC-Bersök V.35

Glömt att skriva in förra veckans MVC-besök och även TUL resultat.

Mina värden var:
SF-mått: 39/40 (Kunde inte känna kanten då den var under revbenen)
Blodtryck: 132/80
Järnvärden: 119

Blodvärde: 5.7

Twinsens hjärtslag: 138/148

Finns inga resultat att jämföra med viran.

På tillväxtultaljudet så vägde Baba 1935 och Doktorn 2085,
vilket är en ökning på nästan 700gr för Baba och 630gr för Doktotn 
och det motsvara typ -8% och -2%, väldigt fina siffror. 
Så min BM var inte förvånad över min dipp i järnvärde som jag hade 
haft utan det var för att twinsen helt enkelt hade en tillväxtperiod.

Sen pratade det lite om kejsarsnitt eftersom vid tillfället låg båda med huvudet upp.

Dock vet jag inte riktigt hur dom ligger nu, Baba har liksom försvunnit. Hehe

Kanske låter lite konstigt men de har legat lika dant ända sen vi började med TUL

och efter det har jag kanske inte alltid känt dom i det läget men så gott som. 

Men sen i fredags var det så har Baba försvunnit och Doktorn har brett ut sig 

och ligger nu tvärs över hela magen, hon tar verkligen plats den lilla. 

Dock gör detta svårare för mig att känna fosterrörelser från Baba som 

man nu i slutet ska känna varje dag, men tycker jag fått nått litet tecken varje dag. 

Antingen har hon hickat eller så har jag känt en rörelse djupt där inne i ryggen 

som jag känner inte kommer från Doktorn.

Att Baba ändrat position gör att jag börjat hoppas lite på att hon lagt sig med huvudet

ned och därför kommer det bli vaginalförlossning, för det är det jag vill först och främst. 

Men sen jag började läsa på mer om kejsarsnitt och så i förra veckan så känns 

det inte speciellt skrämmande längre och blir det så kommer jag inte bli besviken. 

Känns skönt att hur det än går så bara dom båda kommer ut utan skada så blir jag glad. 

Sen att jag börjar ledsna totalt på detta att ha ont hela tiden någonstans

får mig att vilja att den här graviditeten snart lidit mot sitt slut. 

Imorgon går jag in i v.36 och då är det alltså 4 veckor kvar.. förhoppningsvis kortare.