Pages

lördag, januari 24, 2009

Förlossningsberättelse.

var ska man börja egentligen.. ? (varning: lång!)
börjar med då vi åkte in till förlossningen..
det var vid runt en 19 taget och jag hade värkar
ungefär var 5 - 6 minut.. men egentligen aldrig nån paus.
utan mer ett konstant molande emellan..
så tillslut orkade jag inte längre.. och BM som vi ringde till
sa att jag var välkommen men man vet ju att om dom tycker sen
att man inte är redo så då får man ju åka tillbaka.

när vi kom in så blev vi mottagna och hon kollade på en gång..
då var jag öppen 4 - 5 cm och hon satte mig på en ctg-kurva..
mina värkar hade då glesat sig då.. så jag var ändå oroligatt
jag skulle gå åka hem.. men sen kom hon in och sa att vi skulle
få stanna och frågade om det var någe speciellt jag tänkt på.
då sa jag att jag ville ha lavemang.. så dom fyllde mig med vatten. hehe

sen fick vi rum nr. 9 som vårat rum..
nattpersonalen skulle snart komma så vid 21 eller nått kom dom
och presenterade sig den ena hette Marie och sen hade vi även
en barnmorskestudent som hette Linda.
dom kände då på mig och jag var då öppen en 5 - 6 cm.
sen händer det väl inte så mkt mer än att jag fick lustgas

vid 22 så tyckte jag inte lustgasen hjälpte så mkt så dom höjde den..
22.30 var jag tillkopplade på en ctg kurva igen..
och då tyckte dom att bebis hjärtljud var himla höga.. runt 200.
så då ville dom ta hål på mina hinnor så vattnet skulle gå och dom
kunde koppla på nån grejj på huvet som mätte
bebis hjärtljud via dens huvud.

efter det kände dom och att jag var öppen 7cm..
vid halv 12 ville jag ha någe mer smärtlindring och hon
föreslog då en morfinspruta men sa att jag var öppen redan 9cm
och morfinet kunde göra att det stannade av lite och nu var jag ju
så nära helöppen och efter det var det ju bara
krystvärkar så det här skulle nog gå fort.

då jag inte ville att det skulle stanna av och att vi skulle hålla
på hur länge som helst så sa jag väl okej jag får väl vara urmodern..
menar jag hade alltid i mina tankar att jag skulle
ha i princip all smärtlindring som gick att få. hehe

iaf så sa hon att jag fick börja trycka på lite om jag ville nu..
och trycka på fick jag hålla med ett bra tag kan jag tala om.
shit.. sen testade vi hur många olika ställningar som helst..
jag fick stå på knä.. ligga på sidan.. sitta på en "potta"..
jag fick ligga på rygg med bena upp.. med benen ner.. benen på plattor..
och jag skulle hålla i handtag som dra dom mot mig som jag rodde..
jag skulle dra i handduk och gu vet allt va jag fick hålla på i 2½ timma..

under den här sista tiden hade jag dessutom en till BM..
i slutet fick jag inte riktigt ha nån lustgas heller..
för det förstörde mina krafter.. och jag fick inte skrika..
vilket var mkt lättare sagt än gjort..
för det gjorde ont och jag var frustrerad att bebis aldrig ville komma ut..

sen så krystade jag inte rätt jämt utan fick många tillsägningar
om att jag inte skulle knipa utan trycka mot det onda neråt..
hakan in mot bröstet och inte skrika.. för då förlorade man kraft.
ungefär en 20 min innan bebis kom ut började dom prata om
att jag kanske var tvungen att bli klippt för jag var så himla trång.
nej nej nej sa jag och hon sa att vi kan försöka en liten stund till.

och då började det hända lite.. tydligen måste man hota folk
i den här familjen för att det ska hända nått.. :)
bebis kom ner och låg tydligen precis nere..
och nästa kryst så åkte hela hon ut på en gång..
inge huvud.. paus och sen kroppen..
nee svooosch och hela hon kom ut.. :)

efter det skulle ju livmoderskakan ut..
men den ville ju inte heller riktigt ut.
inget vill helt enkelt lämna min kropp.
men efter att ha sprutat ner BMstudenten med en hel del blod
och fått en del magmassage.. inte av den sköna sortern..
så kom efter 1h äntligen kakan ut. hehe

sen fick jag sys.. 4 stygn inne och 2 ute..
så det var helt normalt. vid 5 rullades jag in på BB..
och vi skulle få sova.. dock har det väl gått sådär för mig..
har sovit en 4h.. varav 2 ungefär på eftermiddan..
det går helt enkelt inte att sova..
fast man är så himla trött.. och bebis sover hela tiden..

ammningen går väl sådär.. det går bra när hon verkligen är vaken..
men eftersom hon sover så himla mkt så vill hon inte amma..
det är dock ingen panik.. så vi behöver inte stressa. :)

jaa där har ni den.. min förlossningsberättelse.
har säkert glömt nått dessutom.
Jag och bebis på förlossningen. :)

xoxo.

4 kommentarer:

Sofia sa...

Aáaaaa visst är dte underbart :) Tyckte oxå att det var så svårt att hålla inne skriket..man vill juh bara vråla ut hur ont det gör!!! Låter som du kämpat väl..envis tjej o dröja sig kvar där inne så :) Nathalie ville oxå bara sova..man fick böka lite med henen så hon skulle vakan o äta..dom har egna starka viljor dom små :) Lycka till med allt nu och återigen grattis till eran lilla familj!!!

Anonym sa...

underbar historia, och vad snabbt du fick upp den pa bloggen ocksa ;) men maste saga att man blir ju nagot radd over att foda barn nar man man laser sanna har historier. eek! och btw, forsokte ringa dig pa din mobil ikvall, men det tutade upptaget :/ kram pa dig!

Anonym sa...

Åh! Stort grattis! Jag vill vara där igen .. Det känns som det var så länge sen . Ni har en underbar tid framför er och hon är verkligen suuper söt ! Grattis!!

Denise sa...

Underbart gumman! Roligt att läsa historien även om du berättat den redan. SÅ kul att se alla variationer som finns. Våra förlossningshistorier är som killarnas lumparhistorier. Binder oss samman på ett härligt sätt =)